And I'll say, "yeah well you know, I'm shy that way"




Blir så besviken när jag glömmer bort vad jag har, blir arg när jag behandlar dig som om du vore vem som helst. Blir ledsen när jag märker hur det tär på dig. Blir förvirrad när jag tänker en sak och gör en annan. Kan för allt i världen inte förstå hur jag kan förtjäna dig, när du kan hitta så många bättre, så många finare. Får dåligt samvete när jag skyller mitt beteende på osäkerhet och dåligt självförtroende, när du försöker trösta mig.. fast det borde vara tvärtom. Varför är det så svårt att ångra, förlåta, visa sina fel? Varför är det så svårt att visa sig svag inför den man älskar så högt, varför är det så svårt att inse sina misstag när man är iakttagen?
Jag hatar att jag går in i mig själv istället för att öppna mig helt, när jag vet att det är den enda lösningen.

Tristan Prettyman – Shy That Way

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0